I snitt inträffar 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. Skadorna dessa bränder orsakat uppgår till över 4 miljarder kronor. Enligt lag så ska arbetsgivaren göra allt för att förhindra brand i arbetsmiljön. Men vad innebär det i praktiken och vad händer om arbetsgivaren inte följer regelverken kring brandskydd?
Räddningstjänsten rycker varje år ut till drygt 3600 bränder på arbetsplatser i Sverige. Minst var fjärde av dessa bränder anses vara anlagda. Elrelaterade bränder är en annan av de vanligaste brandorsakerna på svenska företag. Många av de verksamheter som drabbas av en allvarlig brand går i konkurs inom tre år efteråt. Detta på grund av de skador som branden orsakat eller på grund av de produktions- och verksamhetsstopp som branden medfört.
– Brandsäkerhet är något som inte direkt märks av, vilket gör det lätt att prioritera ner frågan och luta sig emot att det inte inträffat någon incident. Ofta vet man inte om riskerna förrän det är för sent, säger Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.
Vilka lagar gäller?
Med utgångspunkt i lagen om skydd mot olyckor finns kravet att alla arbetsplatser ska arbeta systematiskt med brandskydd. Det innebär både att förebygga brand och att begränsa skador till följd av brand. Syftet är att se till att brandskyddet är fullgott och att det finns en organisation som kan agera i en brandsituation.
Lagen gäller alla myndigheter, företag och organisationer, oavsett hur små eller stora de är, och fastställer att det är den person som äger en byggnad eller den som bedriver en verksamhet i byggnaden som har det yttersta ansvaret för brandskyddet.
Det innebär alltså att både fastighetsägaren och eventuell hyresgäst är ansvariga för brandskyddet i byggnaden och således bör komma överens genom ett avtal innan tillträdet exakt vem som sköter vad så att inget missas i brandskyddet.
Brandskyddet regleras dessutom bland annat i Arbetsmiljölagen och Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Ytterligare riktlinjer och förtydliganden finns i Föreskrifter och allmänna råd från MSB, Arbetsmiljöverket, Boverket och Elsäkerhetsverket.
– Kraven på brandskyddet varierar beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Därför är det viktigt att man skaffar sig rätt kompetens så att man kan skapa ett brandskydd som är anpassat för ens egen verksamhet, säger Lars Brodin.
I det systematiska brandskyddsarbetet ingår allt från riskanalyser, förebyggande åtgärder och rutiner till utbildning, övningar och ansvarsfördelning.
Vad händer om brandskyddet brister?
Räddningstjänsten i varje kommun ansvarar för tillsynsbesök och kontroller i olika typer av verksamheter för att säkerställa att brandskyddsåtgärderna är korrekt implementerade och följer gällande föreskrifter. Verksamheter med hög risk prioriteras, men det är ändå varje verksamhets skyldighet att känna till lagstiftningen och leva upp till lagkraven. Upptäcks brister kan det leda till ett föreläggande och i förlängningen vite och i grövre fall ett förbud mot att fortsätta verksamheten.
Om en brand inträffar och det sedan visar sig att ett företaget inte har uppfyllt lagkraven, kan flera påföljder bli aktuella. Framför allt kan det leda till ekonomiska förluster – inte bara genom ett produktions- eller verksamhetsstopp – utan också rent försäkringsmässigt.
– Om det inträffar en brand och man har haft brister i sitt brandskydd kan det bli en dyrköpt bortprioritering, säger Lars Brodin, och nämner att försäkringsbolag ibland kan ställa ytterligare krav på brandskyddet, utöver det myndigheterna angett.
Brister i det systematiska brandskyddsarbetet kan påverka försäkringsersättningen i samband med brand. Försäkringsvillkoren innehåller så kallade säkerhetsföreskrifter kopplade till brandskyddet. Brott mot dessa säkerhetsföreskrifter kan leda till lägre ersättning eller i undantagsfall nekad ersättningen på grund av att företaget inte har följt sina förpliktelser enligt försäkringsavtalet. Det är därför viktigt att läsa försäkringsvillkoren. I förlängningen kan brister i brandskyddsarbetet även leda till högre premie.
Det är dessutom viktigt att vara medveten om att det också kan bli juridiska konsekvenser om någon omkommer eller skadas svårt i en företagsbrand, där olyckan orsakats av allvarliga brister i arbetsmiljön.
– Det vanliga är att arbetsmiljöbrott som inte begåtts med uppsåt, slutar vid att den juridiska personen, alltså företaget, döms att betala företagsbot, vilket i vissa fall kan uppgå till flera miljoner kronor, säger Lars Brodin.
Vikten av utbildning inom brandskydd
Huvudansvaret för brandskyddet vilar alltid på den högste chefen i verksamheten men ansvaret kan delegeras ut i organisationen till en eller flera personer.
De exakta rollerna och ansvaren kan variera beroende på organisationens storlek, bransch och specifika behov, men en brandskyddsansvarig ska i regel finnas på varje arbetsplats.
Oavsett roll behövs rätt kompetens för att hantera de uppgifter som förväntas utföra brandskyddsarbetet. För att skapa både förståelse och kunskap för brandrisker i största allmänhet, och särskilda risker inom den egna verksamheten i synnerhet, krävs adekvat utbildning för alla roller.
Det finns flera aktörer som erbjuder utbildning inom både systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och roller som brandskyddsansvarig, föreståndare brandfarlig vara och anläggningsskötare för brandlarm eller sprinkler.
– Brandskyddsföreningen är dock det enda aktören som erbjuder utbildningar med den europeiska CFPA-certifieringen, vilket innebär att man kan styrka sin kompetens i andra europeiska länder, avslutar Lars Brodin.
|
Lagar och förskrifter som påverkar brandskyddsarbetet:
|
Publicerad: 2024-03-08
