På Brandskyddsföreningens webbinarium om kontinuitetshantering den 8 december deltog flera talare inom både offentlig och privat sektor. Här redde vi ut begrepp som riskhantering, krisplaner, beredskap, resiliens och såklart kontinuitethantering.
Se hela webbinariet i efterhand här
Bland annat berättade Alexandra Grundel Lauritzen, utredare på Enheten för försörjningsberedskap på MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), hur MSB ser på skillnaden mellan kontinuitetshantering och krishantering.
– Medan krishantering fokuserar på risker i själva verksamheten handlar kontinuitetshantering om att upprätthålla verksamheten man driver. Här tittar vi till exempel på vad man behöver för att kunna driva verksamheten vidare efter en störning, det kan till exempel vara alternativa lokaler, rustade med det material man behöver, eller möjlighet att jobba hemifrån.
Hon berättade också att MSB kan stötta företag och organisationer i deras arbete med kontinuitetshantering och hänvisade till MSB:s portal för kontinuitetshantering där både checklistor, filmer och webbkurser finns. Materialet riktar sig till både offentliga och privata aktörer. En av filmerna handlar om upphandling och hur viktigt det är att ha med kontinuitetshanteringen redan vid avtalsskrivningen och den andra filmen handlar om hur en kommun kopplat samman kommunikationsfrågor med kontinuitetshantering, läs mer på MSBs hemsida.
Att säkra 150 000 kvadratmeter
Peter Sjöström, Säkerhetschef på Tetra Pak, ansvarar för Tetra Paks anläggning i Lund på 150 000 kvadratmeter med 3 500 medarbetare – en anläggning som absolut inte får stå still.
– Vi kör på reservkapacitet, ca 60 procent, så vi kan alltid skala upp om det behövs. Parallellt kör vi med krisplaner och har en krisorganisation som vi övar kontinuerligt. Vi är också beredda på att göra omprioriteringar och ser till att ha ersättningsbyggnader, produktionshallar, el- och transformatorlösningar samt redundanta mediesystem om olyckan skulle vara framme.
På Tetra Pak arbetar man också med externa leverantörer om något trots allt skulle fallera, en plan B. Man jobbar också tätt med försäkringsbolagen där man går igenom Tetra Paks kontinuitetshantering två gånger per år.
Krishantering – en del av kontinuitetshantering hos ICA
Sammanlagt 1 300 ICA-butiker runt om i Sverige försörjer stora delar av Sverige med dagligvaror – något som de flesta tar för givet. Men Kristian Hansson, Loss Prevention Manager på ICA gruppen, pratade om vår övertro på det förutsägbara. Vi lever trots allt i en alltmer komplex och oförutsägbar framtid.
– I och med förändringarna i vår omvärld är det viktigt att skapa en hållbar och tillförlitlig organisation med en förmåga att återhämta sig efter störningar. Det kanske inte ger lönsamhet direkt, men ger goda resultat över längre tid.
På ICA arbetar man med ett holistiskt förhållningssätt, vilket för ICA betyder att man arbetar med en sammanhållen riskhanteringsprocess, en motståndskraft och en förändringsbar organisation. Här har varje del sina processer och sin systematik.
ICA:s krishantering är en del av kontinuitetshanteringen och man har dem under ”samma paraply”. På ICA arbetar man också efter en modell som bygger på; att identifiera kritiska processer och risker, utveckla åtgärder för redundans, ta fram och dokumentera akuta handlings- och aktivitetsplaner samt öva och testa.
Bygga bort risker och upprätthålla förmågan
Jan Wisén, rådgivare inom samhällsskydd och beredskap, med en bakgrund inom räddningstjänsten och inom MSB, talade om lärdomar från krisberedskap och civilt försvar. Han berättade att man i Sverige på 80-talet förde över ansvaret för det civila försvaret till kommunerna för att sedan montera ner det. Nu har läget förändrats, en osäker omvärld parallellt med kriser och extremväder har gjort att man har återupptagit arbetet med ett svenskt civilt försvar och har större fokus på samhällsviktiga funktioner igen.
Flexibilitet och prioritering är viktiga begrepp i en kontinuitetshantering enligt Jan Wisén:
– När man jobbar med samhällsviktiga funktioner måste man fråga sig vad som behövs, men också vad det är man kan undgöra, och vad man ska prioritera. Att ha en plan B och en förmåga att tillämpa planer utifrån nya förutsättningar.
En kommun bedriver en mängd olika verksamheter, en kontinuitethantering här behöver både inbegripa strategiska beslut om prioriteringar men också kunna brytas ner till varje enskild verksamhet, förvaltning och bolag, säger Jan Wisén.
– Ta till exempel kommunernas räddningstjänster, här kan alltifrån personalförsörjning vara viktig vid utbredd smittspridning till materialförsörjning eller tillgång till drivmedel.
Jan Wisén talade också vikten av samarbete mellan privata aktörer och näringslivet för att upprätthålla en robust beredskap och poängterade att man redan vid avtalsskrivningar eller upphandlingar bör ta hänsyn till kontinuitetshanteringen, vilket inte alltid kommunerna varit bra på, menade han.
Under webbinariet berättade också Melina Mellin, säkerhetschef på Södertälje sjukhus, hur man i ett projekt om bristen på förbrukningsmaterial valde att fokusera på vattentillförsel, betydelsen av ett eventuellt driftstopp och vad det skulle innebära för sjukhuset. Här hade man jobbat tätt med fastighetsägaren och kommunen för att göra gränsdragningar i ansvarsfördelningen dem emellan i händelse av en kris.
Från försäkringssidan deltog Helena Klasson, Brand- och riskingenjör på Länsförsäkringar Norrbotten. Hon berättade att man på Länsförsäkringar Norrbotten ofta hjälper bolag med en omsättning som överstiger 200 miljoner och bland annat utreder man polarbrödsbranden.
Helena Claesson berättade om den enorma förlusten som ett avbrott kan medföra och hur en bra kontinuitetshantering kan leda till att man kan skydda resultaträkningen, och landa i en oförändrad ekonomisk situation lik den innan skadan inträffade. Hon lyfte vikten av kontinuitetshantering och betydelsen av en krisberedskapsplan. Att ha alternativa försörjningssystem kan medföra extra kostnader initialt, men lönar sig i längden. Är man dessutom försäkrad går vi in och tar den kostnaden, berättade hon.
I och med att Länsförsäkringar ofta tar stora risker med höga försäkringsvärden kommer de också med rekommendationer och ibland krav.
– Vi åker ibland ut och gör riskbedömningar hos kunder. Här måste vi ställa rätt typ av frågor för att få till rätt typ av kontinuitetshantering. Många arbetar med krishantering men flera känner inte till begreppet kontinuitetshantering eller vad det innebär, berättar hon.
Ibland säger vi också nej till kunder. Vid en bedömning kan man konstatera att kunden har för dåliga förutsättningar med avsaknad av brandlarm och släcksystem och dåliga säkerhetssystem.
– När vi ser att risken är för hög och där vi gör bedömningen att en normalskada istället skulle innebära följer av en totalskada i en verksamhet väljer vi ibland att inte försäkra.
Lars Brodin, Brandingenjör och expert på Brandskyddsföreningen, avslutade webbinariet med att berätta om det internationella regelverk som finns inom ramen för kontinuitetshantering. CFPA, Confederation of Fire Protection Associations, har till exempel tagit fram skriften ”An Introduction to Resilience” där man kan ta del av hur man kan arbeta med kontinuitetshantering.
Inom ramen för Brandskyddsförningens utbildning Systematiskt brandskyddsarbete ingår också kontinuitetshantering som en del. Läs mer om utbildningen Kontinuitetshantering här.
Publicerad: 2021-12-13