När det värsta händer och olyckan drabbar oss, finns Brandskyddsföreningens Restvärderäddning där. Som en länk mellan de drabbade, räddningstjänst och försäkringsbolag arbetar de för att minimera skador och hjälpa de berörda att återgå till en vardag så fort som möjligt. Här berättar restvärdeledaren Magnus Håkansson om en januarikväll då han fick larm om en explosion – och om de insatser som följde för att hjälpa människor och rädda materiella värden.
Klockan är 22:17 den 23 januari när SOS-appen i restvärdeledaren Magnus Håkanssons telefon larmar. En explosion har skett i ett trapphus på Larsbodavägen i Farsta. Magnus ringer direkt räddningsledaren för att uppdatera sig om hur det ser ut på plats. Det rör sig om en explosion i ett trapphus med stora skador på byggnaden. Tre stycken lägenhetsdörrar och fönster har blivit bortsprängda. Trapphus, elcentral och entrédörrar har fått stora skador och det är byggdamm i hela trapphuset samt i lägenheterna.
De drabbades trygghet är alltid prioriterad
Magnus kommer till platsen strax innan klockan 23:00. Hans uppgift som restvärdeledare, RVL, är att hjälpa de drabbade på plats och minimera skador på ekonomiska värden och på miljön. Väl på plats identifierar Magnus snabbt de insatser som behöver göras. Några boenden står vid sidan av den skadade byggnaden och det ligger glassplitter överallt. Hissdörrarna har fått så stora skador att det är öppet in till schaktet och porten har blivit så skev att den inte går att rubba.
– Mitt första fokus i dessa situationer är alltid på de boende och på att de ska kunna bo kvar om möjligt. Jag har en koordinerande roll och bistår med information, hjälper till med tillfälligt boende och transport om det krävs samt försäkrar mig om att den drabbade klarar sig framåt. Det handlar alltid om att göra en snabb bedömning av hur personerna mår, att erbjuda stöd och ge den hjälp de behöver, förklarar Magnus.
Insatser för att bevara och skydda det materiella
När de berörda har blivit omhändertagna lägger Magnus fokus på det materiella. Insatser ska genomföras för att minimera skador så mycket som möjligt och rädda ekonomiska värden samt miljön.
– Vårt mål som restvärdeledare är alltid att göra platsen så säker och trygg som det går, förklarar Magnus.
Klockan 01:12 kommer saneringsfirman som Magnus ringt in. Dörrar och fönster som sprängts bort sätts igen, för att förhindra inbrott och skydda lösören men även för att rör och ledningar inte ska frysa sönder med vattenskada som följd. Dammet som ligger i hela trapphuset efter sprängningen städas bort för att undvika sanering och att det tar sig in i exempelvis ventilation. Blodstänk som uppstått från skadade personer saneras bort.
– Splitter från glas och annat material som låg utspritt överallt plockade vi bort för att se till att ingen skadade sig på det och hissdörren samt elcentralen täcktes med plyfaskivor för att ingen ytterligare olycka skulle ske, berättar Magnus.
Jobbar in på småtimmarna
Arbetet fortsätter sedan under natten. Den inre entrédörren, som efter sprängningen har blivit böjd som en banan och inte går att öppna, bryts upp för att säkra in- och utrymningsväg i byggnaden. Först klockan 04:45 är Magnus hemma igen. Nästa dag, klockan 08:00, fortsätter han att ha dialog med försäkringsbolag och lämnar även över underlag till bostadsrättsföreningen.
– Vi har ett bra samarbete med polisen, räddningstjänsten och försäkringsbolag, vilket gör att vi verkligen kan göra skillnad. Att få hjälpa drabbade och göra en insats för samhället och medmänniskor i stunder där kanske det värsta har hänt, är anledningen till att jag valt att vara restvärdeledare, säger Magnus.
Publicerad: 2025-03-05