/ Nyheter / Brandskyddsföreningen deltar i forskningsprojekt om batterienergilager

Brandskyddsföreningen deltar i forskningsprojekt om batterienergilager

Ett batterienergilager

Brandskyddsföreningen medverkar i det av RISE (Research Institutes of Sweden) projektledda forskningsprojektet Vägledning brandskydd batterienergilager. Syftet är att ta fram en nationell vägledning gällande dimensionering och krav på brandskydd för batterienergilager för att underlätta och stödja omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Energiomställningen i samhället med mer vind- och solkraftsenergi medför att vi måste kunna lagra energin tills den ska användas. Ett sätt att göra det är genom batterienergilager. Fler elbilar och fler solcellsanläggningar gör också att intresset för smart och dubbelriktad laddning ökar. Men de nya litiumjonbatterierna är betydligt mer brandfarliga än tidigare batterisorter.

Självantändning hos litiumjonbatterier

Överladdning, djup-urladdning, kortslutning eller mekanisk påverkan kan leda till så kallad termisk rusning, vilket ger upphov till en accelererande temperaturökning som kan orsaka brand i själva batteriet. Vid termisk rusning frigörs dessutom toxiska gaser som förutom hälsopåverkan också kan leda till självantändning eller förvärrat brandförlopp.

– Det unika med bränder i litiumjonbatterier är att branden underhåller sig själv, eftersom batterierna har både syre och värme inuti sig. I värsta fall kan det leda bränder som är närmast omöjliga att släcka. Eftersom det inte finns några lämpliga och standardiserade sätt för hur man ska hantera den typen av brand, händer det därför att räddningstjänsten låter en elbil som fattat eld brinna ner – vilket i sin tur medför både större skador och större klimatpåverkan, säger Tobias Thrysén, Expert brandsäkerhet på Brandskyddsföreningen.

Inga regler för förvaring av batterier

För att få ut den garanterade effekten av litiumjonbatterierna som leverantörerna utlovar, bör de förvaras i rumstemperatur. Energilager i form av batterisystem har därför blivit alltmer vanliga i många olika sorters byggnader och även i boendemiljö. Detta medför i sin tur en större risk för mer omfattande brandskada då energimängden är högre och brandgaserna också är giftigare jämfört med traditionella blybatterier. Trots detta så släpar både forskning och regelverk efter beträffande hur stationära energilager bör skyddas rent brandtekniskt.

– Då det idag inte finns några regler för hur brandskyddet för batterienergilager ska dimensioneras eller var de kan installeras, händer det att batterier från egna solpaneler förvaras i en undercentral i flerfamiljshuset, i garaget i villan, bredvid varmluftspumpen eller annan teknik som är mindre lämpligt. Vid en brand kan då till exempel toxiska gaser spridas via ventilationen, säger Tobias.

Olika krav i olika kommuner

I dagsläget finns det inte någon föreskrift från Arbetsmiljöverket eller specifika krav i Boverkets byggregler som ställer krav på energilager och hur de projekteras i Sverige. Avsaknaden av regelverk och praxis skapar både osäkerhet och medför inte bara större risker för privatpersoner som vill installera batterienergilager, utan är lika oreglerat för företag och kommuner.

– Runt om i landet, bland annat i Falkenberg, Uppsala och Nacka, finns flera stora batterienergilager som ska kunna bidra med effekt och stabilisera elnätet vid störningar. Då det inte finns några nationella anvisningar, är det i bästa fall räddningstjänsten i den kommun som energilagret installeras som rekommenderar vilka åtgärder som de anser är lämpliga att uppfylla, vilket gör att olika kommuner har olika rekommendationer, vilket i sin tur innebär att brandsäkerheten ser olika ut i landet, berättar Tobias.

– Utvecklingen har gått så fort att tekniken har sprungit ifrån regelverken kring brandsäkerheten. I det här projektet ska vi försöka skapa en enhetlig bild över riskerna och ta fram en nationell vägledning för standarder, regelverk och praxis för brandskydd för batterienergilagring, avslutar Tobias.

Projektet som pågår under 1 år finansierat av FORMAS och bland övriga deltagare finns bl.a. representanter från FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut), räddningstjänsten, försäkringsbranschen, brandförsvaret samt från Vattenfall och Volvo.

 

Publicerad 2023-05-11

 

Se även
×