Gassläcksystem skyddar ofta utrymmen med dyrbar och driftkänslig utrustning. Nu har reglerna för systemen uppdaterats och förtydligats för att göra det lättare att uppfylla och verifiera lagkraven – och därmed minska risken för person- och egendomsskador.
Ett gassläcksystem upptäcker en brand i ett tidigt skede och släcker branden med hjälp av gasformigt släckmedel. Datahallar, kontrollrum och ställverk är några exempel på utrymmen som ofta skyddas med hjälp av gassläcksystem, det vill säga känsliga miljöer där släcksystem med vatten eller skum kan orsaka större skador.
– Många samhällsviktiga funktioner, såsom utrymmen för IT och telekommunikation, skyddas av gassläcksystem. Om det brinner i ett sådant utrymme kan det få stor påverkan på samhället, utöver de person- och egendomsskador som en brand kan orsaka, säger Tomas Åberg, Brandskyddsföreningens expert på aktiva brandskyddssystem.
Sedan 2001 ger Brandskyddsföreningen ut det svenska regelverket för gassläcksystem, som tillsammans med standarden SS-EN 15004 ska bidra till att systemen håller en viss kvalitets- och säkerhetsnivå. Nämnda standard uppdaterades 2019 och i december 2020 lanserade Brandskyddsföreningen en ny utgåva av Regler för gassläcksystem, SBF 500:4.
– Eftersom den tidigare utgåvan publicerades för tolv år sedan har det krävts en större omarbetning av materialet. Nu har regelverket tagits till en helt ny nivå, säger Tomas Åberg.
För att underlätta för läsaren har den nya utgåvan av reglerna harmoniserats i sin struktur till standarden SS-EN 15004 och ska därför läsas tillsammans med den. Regelverket kompletterar och förtydligar standarden genom tydliga hänvisningar till relevanta nationella lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter inom området.
Andra exempel på förändringar i SBF 500:4 är tydligare gränssnitt mellan brandlarm och gassläckanläggning, referenser till internationella tekniska specifikationer för tryckavlastning, förtydligande av placering av munstycken samt tydligare dokumentationskrav för distributionssystem.
Skyddar utrustning hos Telia
Ett av många företag som berörs av reglerna för gassläcksystem är it- och telekomjätten Telia Company. Telia har verksamhet i sju länder i Norden och Baltikum, och som brandskyddsansvarig på bolaget koordinerar Emil Börjesson brandskyddsarbetet mellan de olika länderna.
– Jag sätter den nivå för brandsäkerhet som vi ska ha i alla länder, en nivå som uppfyller lagkraven och ibland lite till. När vi installerar brandlarm, släcksystem och liknande håller jag också ett granskande öga så att vi både gör rätt och får en kostnadsnyttoeffekt, säger han.
Emil Börjesson ingick i referensgruppen vid framtagandet av de nya reglerna för gassläcksystem och kom med synpunkter utifrån Telias roll som användare av systemen.
– En fördel med regelverket är att det är väldigt flexibelt, det går att anpassa tilllämpningen av reglerna utifrån de specifika förutsättningarna. Vi använder gassläcksystem dels i alla lokaler där vi har vår egen affärskritiska utrustning. Dels hyr vi ut ytor till kunder som vill ha sin tekniska utrustning i vår miljö och de kan ha krav på att det ska finnas gassläcksystem, berättar Emil Börjesson.
Beroende på hur stora utrymmen som ska skyddas har Telia antingen ett särskilt släckmedelsförråd för gasbehållarna och rörledningar ut till alla rum med teknisk utrustning, eller så placeras behållare direkt i det skyddade utrymmet.
– Däremot försöker vi använda samma produkt på alla platser, för att förenkla för för anläggningsskötarna, säger Emil Börjesson.
Krav på personer och företag
I regelverket för gassläcksystem finns det krav på att projekteringen alltid ska granskas av behörig ingenjör för gassläcksystem samt att installation och färdigställandekontroll ska utföras av en anläggarfirma för gassläcksystem, allt för att nå en hög tillförlitlighet på systemen. I samband med lanseringen av det nya regelverket uppdaterade Brandskyddsföreningen normerna för dessa.
Enligt den nya utgåvan av Norm behörig ingenjör gassläcksystem, SBF 1001:4, ska personen uppvisa kunskaper i regelverket och standarden men också ha kännedom om ett tiotal olika myndighetsföreskrifter inom området.
– Det har också förtydligats vilka årliga kontroller som förväntas utföras under certifikatets giltighetstid. Den årliga kontrollen kan till exempel bestå av ett teoretiskt kunskapsprov eller en kontroll på plats hos behörig ingenjör, säger Tomas Åberg.
I nya Norm anläggarfirma gassläcksystem, SBF 1002:4, finns bland annat ett hållbarhetskrav som innebär att anläggarfirman ska informera beställaren om släckmedlets miljöprestanda vid såväl nyinstallation som underhåll. Man har också förtydligat certifieringsklasserna för att det ska bli lättare för kravställare att förstå inom vilka områden anläggarfirman får verka.
Förutom regelverket och normerna har Brandskyddsföreningen dessutom tagit fram ett nytt anläggarintyg, SBF 171:4, med bilagor för att underlätta bedömningen av anläggningen.
Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 1, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2021-02-19
