Att aldrig ta hissen när det brinner – det börjar bli en gammal sanning. Just nu pågår arbetet med att ta fram en svensk standard för utrymningshissar, som kan rädda liv. Aktuellt inom utrymningsområdet är också en ny vägledning om arbetsplatsens utformning.
Många har lärt sig att hissar inte får användas vid brand, men i takt med den tekniska utvecklingen och att vi bygger allt högre byggnader har särskilda utrymningshissar börjat bli vanligare runt om i världen.
– Hissar kan dels underlätta utrymning för personer med rörelsesvårigheter, dels effektivisera utrymningen av exempelvis höga byggnader. Att utrymningshissar ännu inte fått ett stort genomslag kan bero på flera faktorer, däribland det inlärda beteendet att hissar inte får användas vid brand, säger Axel Mossberg, forskningschef och brandkonsult på Bengt Dahlgren Brand & Risk samt doktorand vid Lunds tekniska högskola.
Han betonar dock att det är en komplex fråga, för vanebeteendet är också drivande vid utrymning:
– Det kan innebära att man tar sig ut samma väg som man kom in – vilket i flervåningshus ofta är hissen. Därtill har vi den sociala påverkan som kan göra människor benägna att välja samma väg som alla andra.
Många väljer hissen
Axel Mossberg berättar att studier visar att människor generellt är dåliga på att förutsäga sitt beteende i frågan: utifrån ett hypotetiskt fall uppskattade drygt 15 procent att de skulle använda hissen för utrymning från 16:e våningen, men vid oannonserade utrymningsförsök valde 96 procent att ta hissen från samma våningsplan. Ju mer information och tydlighet, desto större sannolikhet att hissarna användes.
– Vid faktiska bränder har vi också sett att en bit upp i byggnaden är människor ganska benägna att använda hissen, oavsett om den är anpassad för utrymning eller inte. Med tanke på hissens fördelar kan det därmed vara en god idé att ha dem som en del av utrymningsstrategin. För att möjliggöra detta har ett förslag till nationell standard tagits fram – en standard som kan rädda liv, säger Axel Mossberg.
Han är projektledare för arbetsgruppen inom Svenska institutet för standarder, SIS, som tar fram den nya standarden. De påbörjade sitt arbete i slutet av 2020 och skickade ut sitt standardförslag på remiss i höstas.
Byggnaden skyddar hissen
Förslaget till den svenska standarden utgår från ett motsvarande standardförslag i Norge, som dock inte har publicerats än, samt hissdirektivet SS-EN 81-73 och Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD.
– Vi har också gått igenom andra standarder, regelverk och handböcker som finns inom området både nationellt och internationellt. En grundprincip i standardförslaget är att byggnaden skyddar hissen, det vill säga att de brandskyddlösningar vi primärt lägger in för att skydda hissen lägger vi in i byggnaden, säger Axel Mossberg, och fortsätter:
– För att uppfylla hissdirektivet ska hissen också tas ur bruk när så krävs, närmare bestämt när brand eller rök detekteras inom hisszonen – varken tidigare eller senare.
Standardförslaget innehåller en relativt kort kravställande del och sedan ges mycket vägledning i bilagorna. Det handlar främst om informativ vägledning, förutom delen om skyltning som är normativ. Remisstiden avslutades i december 2021 och planen är att standarden ska publiceras nu i vår.
Ännu en nyhet
Standardförslaget för utrymningshissar är inte det enda som händer på området – ytterligare en nyhet kopplad till utrymning och tillgänglighet kommer från Sveriges Brandkonsultförening, BRA. De har tagit fram en vägledning avseende Arbetsmiljöverkets föreskrifter för arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1, som trädde i kraft den 1 januari 2021.
– De nya reglerna medför väsentligt högre krav på brandskyddet jämfört med tidigare föreskrifter. Bland annat har man infört ett projekteringsansvar och tidigare allmänna råd har blivit föreskrifter, säger Magnus Nordberg, brandingenjör på Brandkonsulten och ordförande i BRA.
Andra viktiga förändringar är att man har infört krav på rutiner för utrymning och att tillgänglighetskraven har skärpts vid framför allt ny- och ombyggnation. Om till exempel utrymningsvägarna inte är tillgängliga hela vägen till säker plats för personer med nedsatt funktionsförmåga, ska det normalt finnas tillfälliga utrymningsplatser för dessa personer.
– När de nya föreskrifterna gavs ut var det många frågetecken som restes i branschen, både från de som arbetar med brandsäkerhet och från de som arbetar med tillgänglighetsfrågor. Det fanns en osäkerhet kring hur man ska tolka de inledande kapitlen om var och när det ställs krav, men det fanns också mer specifika frågetecken som exempelvis hur man beräknar antalet tillfälliga utrymningsplatser, berättar Magnus Nordberg och fortsätter:
– Inom BRA ville vi göra något för att hjälpa branschen. Resultatet blev den här vägledningen, som tolkar och gör vissa förtydliganden utifrån föreskrifterna.
Vägledning med många exempel
Den nya vägledningen ska vara ett stöd vid projektering utifrån kraven i AFS 2020:1 och riktar sig i första hand till brandprojektörer, men kan också användas av andra aktörer i branschen. Arbetet påbörjades i juni 2021 och drygt fyra månader senare, i slutet av oktober, publicerades dokumentet på BRA:s hemsida.
– Det är ett väldigt lyckat projekt, det gick relativt snabbt och visar att vi brandkonsulter verkligen vill jobba för att få till bra lösningar, säger Magnus Nordberg.
Arbetsgruppen som har tagit fram BRA:s vägledning består av representanter från flera olika brandkonsultföretag. Man har haft en regelbunden dialog med Arbetsmiljöverket och myndigheten har också varit remissinstans. Vägledningstexterna grundar sig därmed delvis på BRA:s tolkningar och delvis på svar från Arbetsmiljöverket. Det finns också flera vägledande exempel, främst gällande tillfälliga utrymningsplatser.
– Lokalens utformning och andra förutsättningar är avgörande för hur brandskyddet ska utformas och därför har vi tagit fram flera olika exempel som illustrerar hur man kan tänka. Förhoppningen är att vägledningen ska vara ett praktiskt stöd och till hjälp vid brandskyddsprojektering av arbetsplatser, säger Magnus Nordberg.
Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 1, 2022
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2022-02-18
