Anlagda bränder är både vanliga och svåra att utreda. I dag är vi i Sverige bättre på att klara upp dem än tidigare och Per Ringqvist har i högsta grad varit en del av den utvecklingen.
UNDER 2008 ANLADES det 200 bränder i Gästrikland. För att komma till rätta med situationen inleddes ett projekt med stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, där räddningstjänsten och polisen skulle utveckla sitt samarbete. I praktiken innebar samarbetet att dåvarande brandmästare Per Ringqvist blev anställd på halvtid hos polisen samtidigt som han resterande tid fortsatte sitt arbete på räddningstjänsten.
– Projektet blev väldigt lyckat. Hon som gjorde utvärderingen av projektet var lite förvånad över att hon inte hittade något negativt, säger Per Ringqvist.
Under två år jobbade han med att undersöka bränder, för både räddningstjänsten och polisen. Han blev en brygga mellan de olika organisationerna och kunde vara ett stöd för polisens kriminaltekniker, utredare och åklagare.
– Många hos polisen tyckte att det var svårt med bränder och var rädda för att dra slutsatser från utredningar vid bränder. Det var det jag kunde hjälpa till med, säger Per Ringqvist.
PROJEKTET BLEV som sagt lyckat. Sedan 2008 har antalet anlagda bränder sjunkit med mer än hälften – 2019 var antalet närmare 70 stycken, att jämföra med 200 år 2008. Ett gemensamt arbetssätt, utvecklade analyssystem och riktade åtgärder i skolan kan lyftas fram som viktiga ingredienser i framgångsreceptet. Idén med en tjänst som delas mellan räddningstjänsten och polisen har plockats upp av andra och används i både Örebro och Falun i dag. För Per Ringqvist blev det ingen fortsättning på den delade tjänsten när projektet avslutades. I stället ville polisen att han skulle bli kriminaltekniker på heltid, något som innebar att sätta sig i skolbänken igen.
– Det är klart att det var en massa nya saker att lära sig inom den forensiska biten. Samtidigt var det fantastiskt intressant. Då är det inte svårt att mobilisera kraft och inspireras till att plugga.
I DAG UTREDER Per Rinqvist förutom bränder också grova brott som mord och misshandel. Han är fortfarande i högsta grad involverad när det dyker upp en anlagd brand i Gästrikland. Särskilt om det finns misstankar om att det kan vara en seriebrand. Han har tagit fram ett arbetssätt för att upptäcka seriebränder på ett tidigt stadium genom brandkartläggning, uppföljning och analys.
– Man ser att det är samma modus bakom eller att det kan vara samma typ av objekt som det sätts eld på. Vi har nyligen haft flera fall med bilbränder, som överlag är ett gissel. Det är mycket bilbränder i Sverige.
Efter framgångarna i Gästrikland, vill Per Ringqvist nu att resten av Sverige också ska bli bättre på att utreda bränder. Andelen personuppklarade mordbränder, där minst en misstänkt har lagförts för brottet, låg på elva procent 2019.
– Vi behöver skapa arbetssätt som gör att vi blir bättre. I Gästrikland samarbetar räddningstjänst och polis hela tiden och utbyter information. Vi får hjälp i de tekniska undersökningarna av deras uppgifter och genom att tanka in deras taktiska information får vi en större grundbank att jobba utifrån.
Per Ringqvist är också ansvarig för branddelen av utbildningen för kriminalteknikerna. Från att ha varit mer teknisk, jobbar de i dag mycket mer med brandtolkning.
– Vi har blivit bättre på den forensiska sektionen, att hitta brandorsaker och beskriva brandförlopp nära brandområdet. Det går att lära sig att tolka bränder när du förstår de grundläggande principerna till varför det ser ut som det gör på en brandplats.
UTBILDNINGEN ÄR NU uppdelad på två veckor teori och sedan en vecka praktik som genomförs på en MSB-anläggning där de kan testa att elda på olika platser.
– På utbildningen har vi hela tiden med åtta personer från räddningstjänsten. De kommer med en extra brandkunskap och under den här tiden börjar de att få ett samarbete med polisen, som de kan ta med sig hem och jobba vidare med. Jag försöker att para ihop dem så mycket som det går efter geografi, säger Per Ringqvist.
För honom kommer det samarbetet naturligt. Som han själv beskriver är han tillbaka på räddningstjänsten då och då för att surra lite, men det finns en risk att det blir alltför personbundet. Därför är han mån om att utveckla tydliga arbetsprocesser för att dela kunskap och information. Inom Gästrikland har det varit framgångsrikt, men ju större organisationer desto svårare blir samarbetet.
– För mig var det inget problem alls att byta från räddningstjänsten till polisen. Jag var glad att komma hit och kunna hjälpa till, men jag vet att det finns mer revirpink på andra ställen. Det behöver vi jobba bort. Jag har alltid drivits av att försöka utveckla den verksamhet jag ingår i till att bli bättre.
Text: Rickard Lindholm
Publicerades i Brandsäkert nr 1, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2021-02-19
