Så rustat är Sverige för skogsbränder

Varje år rycker räddningstjänsten ut till cirka 5 000 bränder i skog och mark, varav i genomsnitt omkring 700–800 inträffar i det som i statistiken kallas produktiv skogsmark. Vissa år sticker dock ut i statistiken som kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till exempel 2014 när den stora skogsbranden rasade i Västmanland. Antalet räddningsinsatser låg då på en genomsnittlig nivå men den totala ytan skogsmark som brann uppgick till mer än 10 000 hektar – motsvarande siffra under ett normalår brukar räknas i hundratal. Ytterligare flera tusen hektar av andra marktyper brändes av, stora värden gick förlorade och en person omkom i det som blev en av landets största skogsbränder i modern tid.

Klimatet en utmaning

Noterbart är att det brinner väsentligt mindre i Sveriges skogar i dag jämfört med innan det industriella skogsbruket etablerades i slutet av 1800-talet. Enligt studier har den brända arealen minskat med över 99 procent de senaste 200 åren. Sveriges nordliga breddgrad gör dessutom att skogsbränder uppstår i lägre omfattning här än i många andra länder, konstateras det i rapporten ”På skogsbrandsfronten mycket nytt” från Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut som är finansierat av skogsnäringen och staten.

– Skogsbränder har länge varit ett försummat problemområde i Sverige, eftersom vi har varit förskonade från riktigt omfattande incidenter. Det har dock ändrats efter de senaste årens storbränder, säger Tomas Johannesson, projektledare på Skogforsk och en av rapportförfattarna, och fortsätter:

– Vi vet också att klimatet förändras vilket framöver kan innebära mer extremt väder med torka och bränder som följd. Därför är det så viktigt att vi nu bygger kunskap, sätter in resurser och skapar samverkan mellan olika aktörer för att förebygga och bekämpa framtida skogsbränder.

Regeringsuppdrag efter 2018

Efter branden 2014 tillsatte man utredningar och vidtog åtgärder för att förbättra Sveriges hantering av skogsbränder, men bara fyra år senare var det som bekant dags för en än mer extrem skogsbrandssäsong. Torkan och bränderna drabbade stora delar av landet och de kommunala räddningstjänsterna – som utgör den viktiga grundberedskapen och ansvarar för och leder räddningsinsatsen vid en skogsbrand – förstärktes av såväl nationella och internationella resurser som frivilliga krafter. Facit för sommaren 2018 blev 1 816 räddningsinsatser till bränder i produktiv skogsmark och den totala avbrända ytan var över 20 000 hektar.

– Efter de omfattande skogsbränderna sommaren 2018 fick MSB i uppdrag av regeringen att stärka beredskapen för skogsbränder. Sedan dess har vi gjort successiva förstärkningar, så man kan säga att vi nu är bättre rustade än någonsin, säger Petronella Norell, chef för enheten för nationella insatser och civilskydd på MSB.

MSB arbetar dels förebyggande genom att exempelvis stötta kommuner och länsstyrelser med vägledning, rådgivning och utbildning, dels tillhandahåller myndigheten förstärkningsresurser som är särskilt anpassade för skogsbränder. När kommunens och regionens egna resurser inte räcker till kan de göra en förfrågan till MSB om att använda dessa förstärkningsresurser, som består av luftburet stöd för släckning, skogsbrandsdepåer samt högkapacitetspumpar som kan transportera iväg vatten långa sträckor.

Fler flygande resurser

Inför skogsbrandssäsongen 2019 skapade MSB en helt ny förmåga att bekämpa bränder från luften med hjälp av helikoptrar. Dessa kan placeras på olika platser och kan stå redo med en beredskapstid på ner till 90 minuter.

– För att snabbt kunna vara på plats ställs helikoptrarna i beredskap nära de platser i landet där risken för skogsbränder är som störst. Vid behov kan vi även utöka antalet. Taktiken med helikoptrarna är att de ska komma in i ett tidigt skede för att förhindra att bränder växer sig stora, säger Petronella Norell.

Förra året utökades det luftburna stödet med två mindre vattenskopande flygplan. I år kommer ytterligare två flygplan att tas i drift i början av sommaren, så att det sammanlagt finns fyra flygplan att tillgå, men i skrivande stund är exakt datum inte bestämt. Några av helikoptrarna och flygplanen är anslutna till rescEU, delfinansieras av EU och kan därmed användas som resurser i hela norra Europa.

– De vattenskopande flygplanen är grundplacerade på Skavsta flygplats utanför Nyköping, men precis som med helikoptrarna kan vi flytta dem och höja beredskapsnivån utifrån riskläget, som vi gör kontinuerliga bedömningar av. Tanken med flygplanen är också att de ska användas i ett tidigt skede för att minska risken för riktigt stora bränder, säger Petronella Norell, och tillägger:

– Förutom den här typen av resurser har vi också stärkt upp beredskapen med personal som kan gå in och stötta med till exempel kriskommunikation och ledning. Vi har dessutom vässat vår förmåga att kunna ta emot stöd från utlandet om det skulle behövas.

Förbättrade brandsriskprognoser

I det förebyggande arbetet har också beredskapen stärkts inför årets skogsbrandssäsong, bland annat i form av ett uppdaterat system för brandsriskprognoser från SMHI och MSB. I det nya systemet har den geografiska upplösningen blivit högre: nu visas beräkningar på 2,8 gånger 2,8 kilometer i stället för de tidigare 11 gånger 11 kilometer. Tidigare fanns enbart sexdygnsprognoser, men nu finns också prognoser för varje timme upp till två dygn framåt.

Brandriskprognoserna finns på SMHI:s och MSB:s webbsidor, i appen ”Brandrisk ute” som riktar sig till allmänheten samt i tjänsten ”Brandrisk skog och mark” som i första hand riktar sig till kommunal räddningstjänst, länsstyrelser och skogs näringen. Utvecklingsarbetet framåt fortsätter parallellt – till exempel fortsätter SMHI och MSB sina tester med satellitdetektion under skogsbrandssäsongen som inleddes i fjol.

Riktlinjer för skogsnäringen

Det är inte bara räddningstjänster och myndigheter som har förstärkt sin kunskap och beredskap de senaste åren, det har också skogsnäringen gjort. 2015 startade Skogforsk sammanslutningen AG Brand bestående av representanter från skogsbranschen, räddningstjänster, MSB och Brandskyddsföreningen. 2017 tog de fram branschgemensamma riktlinjer för hur man ska förebygga skogsbränder samt rutiner för när elden är ett faktum, och i år har dessa uppdaterats.

– Det är en stor fördel att alla enas kring samma riktlinjer i stället för att varje aktör ska ta fram sina egna. Implementeringen av dem gick väldigt bra, det är ett arbete där alla drar åt samma håll eftersom ingen vill orsaka skogsbränder eller se skog gå upp i rök. Nu tittar vi på om vi kan ta fram gemensamma rutiner för efterbevakning, det är en komplicerad fråga men också oerhört viktigt då många större bränder orsakas av återantändning, säger Tomas Johannesson.

En annan viktig förebyggande åtgärd har varit att utbilda berörd skogsbrukspersonal via den gemensamma plattformen Skötselskolan. Via den har cirka 12 000 kursintyg utfärdats sedan 2016.

Projekt kring högkapacitetsdrönare

Skogforsk är också inblandade i andra projekt som man hoppas ska förbättra hanteringen av skogsbränder. De har bland annat varit med och tagit fram en specialbyggd lastramp, monterad på en skogsmaskin, till vilken räddningstjänstens lastväxlarbilar kan lyfta över vattentank och släckutrustning.

– En sådan lösning kan vara avgörande för snabb och tidig släckning av bränder långt in i skogsterräng. Nu har vi en första prototyp och kan ta våra tankar ett steg till: vem ska äga ramperna, var ska de finnas, hur många ska de vara och hur ska man säkerställa att man kan koordinera de ramper som finns ute i landet? Det är något vi har att fundera på nu, säger Tomas Johannesson.

Vidare driver de ett forskningsprojekt kring högkapacitetsdrönare för skogsbrandsbekämpning med målet att utveckla en prototyp som ska klara över 100 kilo lastvikt. Planen är att den ska demonstreras i slutet av året.

– Högkapacitetsdrönaren är en kostnadseffektiv lösning som kan komplettera andra luftburna resurser genom att dels transportera vatten och utrustning till personal på marken, dels kunna bidra med i släckningsarbetet vid framför allt eftersläckning, säger Tomas Johannesson, och tillägger:

– I takt med att tekniken utvecklas och blir billigare är jag övertygad om att vi kommer att se fler spännande lösningar framöver. Och det behövs för att vi ska klara de utmaningar vi står inför.

Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 3, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >

Publicerad: 2021-06-07