När Vallens säteris gårdshotell brann ner i augusti förra året var solcellerna troligen orsaken – och en del av utmaningen vid släckningen. En ny utredning försöker nu dra lärdomar från insatsen samtidigt som en gemensam standard för Sverige efterlyses.
VALLENS SÄTERI UTANFÖR LAHOLM är en unik plats. Runt knuten finns både golf och vackra naturupplevelser, och på området ligger också Sveriges största inomhusarena för BMX-racing. På pappret är det en något udda kombination, men under flera år har människor sökt sig hit för bland annat konferenser, bröllop och BMX-läger. Sedan den 22 augusti förra året ligger dock många av aktiviteterna nere, då gårdshotellet brann ner.
– Klockan var 19 när min mamma som bor på gården upptäckte en rökkvast som stod ut från väggen och att det sprakade. Ungefär samtidigt såg en granne att något inte stod rätt till. De larmade 112 ungefär samtidigt, säger Helena Ivarsson, som hjälper till med verksamheten och är dotter till Kerstin som driver hotellet.
När räddningstjänsten var på plats kunde de ganska snabbt konstatera att hotellbyggnaden inte skulle gå att rädda. I stället fokuserade de på de intilliggande byggnaderna.
– Ingen blev skadad, varken av de boende eller brandmännen. Räddningsinsatsen var väldigt proffsig och de uppdaterade oss varje halvtimme om vad som hände, säger Helena Ivarsson.
RÄDDNINGSTJÄNSTEN LYCKADES rädda de andra husen och här kunde ärendet ha varit över, men en detalj med branden gjorde att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fick upp ögonen för den. På taket till byggnaden som brann ner satt 196 solpaneler, något som hade påverkat insatsen. Mattias Sjöström, brandmästare tillika brand- och olycksutredare vid räddningstjänsten i Halmstad och knuten till MSB, fick utredningen på sitt bord.
– För det första vill jag vara tydlig med att det är väldigt ovanligt att solcellsanläggningar börjar brinna. Vad utredningen i stället försöker titta på är övergripande erfarenheter för att öka säkerheten för räddningspersonalen vid insatser när det brinner i solcellspaneler, säger han.
Branden startade inte i solcellspanelerna utan i området där växelriktaren sitter och spred sig via vinden upp på taket och panelerna.
– Det går inte att stänga ner solceller direkt vilket medför elrisker vid en insats. Sedan finns det också en risk att panelerna rasar ner på brandmännen vid en utvändig släckinsats, säger Mattias Sjöström.
MATTIAS SJÖSTRÖM efterlyser nu en övergripande standard för installationer av solceller och hur räddningsinsatser ska genomföras. I dag kan rekommendationerna skilja sig åt mellan kommuner.
– Skyltning är nummer ett. Det är en förutsättning för att kunna förhålla sig till risken. I det här fallet gick det enkelt att se anläggningen, men så är det inte alltid. Jag tror inte heller på att fylla taken helt och hållet med paneler, det försvårar om räddningstjänsten skulle behöva göra hål. Sedan skulle vi gärna vilja ha tillgång till ritningar för att veta hur kablarna går. Det är kanske inte ett behov vid villabränder men vid större anläggningar skulle det göra stor skillnad, säger Mattias Sjöström.
Tidigare har många kommuner tryckt på att man ska ha en brandmansbrytare, som gör det möjligt att bryta strömmen i en solcellsanläggning, men enligt rapporter från Australien finns det en risk att de startar bränder.
– Våra hus blir mer och mer komplexa och det blir svårare att släcka bränder. Solcellerna är en del i det. Jag tror generellt att kunskapen om elrisker behöver höjas inom räddningstjänsten, säger Mattias Sjöström.
FÖR HELENA IVARSSON börjar livet sakta återgå till det vanliga. Målet är att bygga upp byggnaden i samma stil.
– Ibland känner jag att det kanske var bra att räddningstjänsten fick öva lite hos oss. Man får ha lite humor i det hela. Nu har det hänt och vi kan inte ta tillbaka det, säger hon.
Text: Rickard Lindholm
Publicerades i Brandsäkert nr 1, 2022
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2022-02-18
