Brandsäkerhet är en av frågorna som kommer att lyftas när Energimyndigheten presenterar sitt förslag till nationell vätgasstrategi. Flera andra aktörer följer också vätgasens framfart och ser behov av både kunskap och regler på säkerhetsområdet.
Intresset för vätgas ökar kraftigt i samhället. Så kallad grön vätgas, det vill säga vätgas som har producerats med förnybar energi, kan nämligen vara en nyckel till minskade utsläpp från bland annat industrier, transporter och fastigheter. Detta genom att den kan användas som energi i bränsleceller och för lagring av energi. Men i takt med det ökade intresset ställs allt fler frågor kring säkerheten vid hanteringen av den brandfarliga gasen, vilket BrandSäkert tidigare har skrivit om.
I februari i år fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en övergripande nationell vätgasstrategi. De ska bland annat analysera potentialen med vätgas, titta på möjligheterna till samarbete med andra länder och identifiera hinder mot en introduktion av vätgas som en del av det svenska energisystemet. Uppdraget skulle ursprungligen ha redovisats i juli, men Energimyndigheten begärde förlängd tid. Nu är det i stället den 25 november som gäller.
– Dels är frågeställningarna i uppdraget ganska omfattande, dels är vätgas ett väldigt dynamiskt område som berör många sektorer. Därför ville vi ha så mycket dialog som möjligt med olika aktörer och ta del av de erfarenheter och tankar som finns. Vi behövde helt enkelt mer tid för att hinna med det och göra ett bra jobb, säger Mattias Eriksson, Energimyndighetens projektledare för arbetet med vätgasstrategin.
Tar fram kunskapsunderlag
Nu är Energimyndighetens arbete inne i slutfasen och Mattias Eriksson berättar att uppdraget kommer att redovisas i form av två publikationer. Den ena utgör ett kunskapsunderlag om vätgas.
– Det har funnits en efterfrågan på att samla den kunskap som finns. För kunskapen finns, men ibland kommer den från det tekniska hållet och ibland är den mer baserad på policys. Vi har haft en dialog med såväl privata som offentliga aktörer, men framför allt baseras kunskapsunderlaget på litteraturstudier, säger Mattias Eriksson.
De har bland annat tittat på material från Internationella energirådet IEA och World Energy Council, men också på andra länders vätgasstrategier. Den andra publikationen som Energimyndigheten tar fram utgår ifrån kunskapsunderlaget och är ett förslag till en strategi med åtgärder. I redovisningen av uppdraget till regeringen kommer brandsäkerhet att lyftas, berättar Mattias Eriksson.
– Säkerheten och brandsäkerheten är viktiga frågor som definitivt kommer att finnas med i redovisningen. Men precis som med annat kopplat till vätgas är säkerhet ett brett område med många olika intressenter och perspektiv. Därför kommer dessa frågor att behöva hanteras vidare av andra myndigheter, som har mer erfarenhet och kompetens inom området än vad vi har på Energimyndigheten, säger han.
Intresse för säkerheten
Branschorganisationen Vätgas Sverige arbetar med att sprida kunskap om vätgasens potential och underlätta introduktionen av vätgas i samhället. De menar att brandsäkerheten är en viktig fråga men inte något som de själva har lyft i större omfattning.
– Brandsäkerhet är en mycket viktig fråga som man räknar in generellt inom säkerhet. Då det inte funnits så många fysiska installationer med vätgas har vi hittills inte kunnat lägga större resurser på den och vi måste först se vilka applikationer som blir aktuella, säger Björn Aronsson, verksamhetsledare för Vätgas Sverige.
Branschorganisationen har närmare 100 medlemmar och finansiärer som kommer från näringsliv, institut, kommuner, regioner, nationella myndigheter och föreningar.
Björn Aronsson berättar att de också är intresserade av kompetens inom säkerhet och anser att det är en mycket viktig fråga.
– Man är mån om att det blir säkra installationer och man vill inte ta genvägar eller riskera att det skulle kunna bli en olycka, säger han.
MSB följer utvecklingen
I dag finns det inte någon vägledning för hur en säker vätgasanläggning ska utformas. Som en brandfarlig gas omfattas vätgas dock av den befintliga lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE. Utöver lag och förordning består regelverket av ett antal föreskrifter och handböcker utgivna av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Från MSB:s håll följer man det ökade intresset för vätgas i samhället.
– Vi följer utvecklingen kring vätgas och ser ett behov av vägledningar till både verksamheter och tillsyns- och tillståndsmyndigheter för hantering av brandfarlig vara. Men i dagsläget är det inte beslutat hur detta arbete ska se ut, säger Amanda Lövenhamn, handläggare på MSB:s enhet för hantering av farligt gods och brandfarlig vara.
På Förebyggandekonferensen i september höll hon, tillsammans med MSB-kollegan Carina Fredström och forskaren Marcus Runefors från Lunds tekniska högskola, en föreläsning om vätgas. De talade bland annat om lagstiftning, risker med vätgas och utvecklingsarbete.
– På Förebyggandekonferensen bad vi om input och bad räddningstjänster att anmäla intresse för att samverka med oss på MSB i de här frågorna, säger Amanda Lövenhamn.
Vill ha tydligare regler
Under den digitala Almedalsveckan i somras anordnade Brandskyddsföreningen ett webbinarium där experter och forskare talade om möjligheter och risker med vätgas. Flera av dem lyfte att dagens regelverk kring säkerhet och brandskydd kopplat till vätgas inte är tillräckliga, och att det behövs mer kunskap på området.
– Det finns stora risker med att hantera vätgas i publik miljö, men självklart är det lösbart. De anläggningar som byggs i dag blir referenser till kommande projekt, och får därför inte kompromissa med säkerheten. Flertalet riskanalyser genomförs felaktigt på grund av kunskapsbrist, sa Johan Lindström, brandingenjör på Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund.
Björn Aronsson på Vätgas Sverige säger att det är svårt att uttala sig generellt om huruvida dagens regelverk är tillräckliga eller inte.
– Intresset för vätgas har ökat enormt i flera olika branscher och vi måste se vilka applikationer som först blir aktuella och börja där. Svenska myndigheter har hittills visat ett väldigt lågt intresse för vätgas, men det måste nu förändras i takt med att vi kommer att se fler installationer, säger han, och tillägger:
– Myndigheter, branschorganisationer och olika inblandade aktörer behöver samarbeta så att vi får fram bra stöd i form av regelverk, så att alla inblandade vet vad som gäller för att kunna bygga säkra lösningar.
Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 5, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2021-12-01
